Panik.

Nu börjar jag få lite smått panik här hemma.

Varför?

Jo för det känns som alla som väntar barn har allt planerat. Jag kan säga att vi knappt har kommit igång än för bebisen ankomst. Bara kollat runt lite, inget mer.

Veckorna bara springer iväg därför känner mig stressad, medans alla säger att det kan ni ta sen och det har ni tid för. Emil är hur lugn som helst.

När jag sa till han häromdan att vi va mer än halva tiden så blev han skit paff, så där ser du sa jag... vi få nog börja planera lite snart ändå säger han att allt är lugnt. Denna toker! :)

För mig är det väligt vikigt att planera, pga min sjukdom.. kan inte bara göra impuls saker hit och dit för då få jag sjuk panik.

Kan vara så med att vi inte vet könet än, det är därför jag känner mig stressad, man vet inte rikigt vad man ska köpa än.

Få nog ta ett tag i detta snart så jag kan släppa lite på min stress. :)

Eftersom hon den kärringen på förlossningen inte ville/kunde säga kön på bebisen så måste jag fråga BM på måndag om jag man kan göra ett till och se, för mig är det med självklarhet at veta i förstahand så allt är okej med bebben men frågar man sen och vill veta så tycker jag att man ska få det.